Webbfunktion

Turisthack i Göteborg 26-27 maj

Sista helgen i maj kommer det köras ett turisthack i centrala Göteborg. Då det inte ser ut som att jag kan vara med (saknar lag) så tänkte jag skriva ner de idéer jag funderat på.

Lokalturism / upptäck din hemstad - för ungdomar

Att aggregera information som passar ungdomar och tipsa vilka spontana aktiviteter som erbjuds beroende på var man befinner sig för stunden. Förutom att man kan utgå från geografiska platser kanske även vanliga arrangemang hämtat från Ticnet mfl kan bidra.

Scenarion för push-notifikation när appen är aktiverad/startad:

Geoposition: Du befinner nära eller på väg mot Slottsskogen, och det är bra väder. Notis om att det är erbjudande på flintastek och engångsgrill i en butik bredvid Slottsskogen.
Tidsbaserat: Du är i östra Göteborg eller på Hisingen morgonen 6:e juni. Notis om att gratisfestivalen Picknickfestivalen snart börjar.
Intressebaserat: Användaren har bokat för intressen om gallerier, utställningar och annan kulturell verksamhet. Appen erbjuder en kalender med notis om ändringar för vad som erbjuds på hemmaplan.

Prototyp för mobil NFC-guidning på våra museer & andra offentliga lokaler

Att bygga ett mallsystem för att komma igång med att på museer kunna ha små klistermärken med NFC-taggar och guidas runt.

Kanske extra intressant för döva personer som då helt plötsligt kan göra ett spontanbesök utan att boka en teckentolkande guide. Döva är till antalet 70 miljoner i hela världen och 13 000 i Sverige enligt Wikipedia, men då räknas nog inte de mer eller mindre hörselskadade in.

Mashup med Tillgänglighetsdatabasen

Tillgänglighetsdatabasen är ett projekt att inventera vilka platser och lokaler som är tillgängliga för de med diverse svårigheter. I dagsläget är stora delar av Göteborg kartlagt men det som verkar saknas är att ha en översikt eller kalendarium över vad som erbjuds som passar en enskild person med speciella behov.

Mer info och anmälan till turisthacket »

Kolla prestandan på din webbplats

Äntligen har jag fått tummen ur och byggt en beta-version av min optimeringstjänst. Jag tänker mig att man med denna kan sätta lite press på webbyråer och IT-konsulter så de inte slarvar. Men vad vet jag, det kanske står i avtalen om att ta fram en webbplats att:

Då vi bara tänker betala 70 000 kr för denna webbplats så uppmuntras ni som leverantör att göra ett slarvigt jobb.

Har själv varit verksam i webbranschen sedan 1998 och ofta blivit förvånad över hur stor andel skit som publiceras. Har också läst en och annan offert som menar att man får en mycket professionell webbplats för under 100 000 kr - gärna på Wordpress då det ändå är "gratis". Sånt är bara bullshit och de som byggt sådana sajter kommer få smaka på min optimeringstjänsts vrede :)

Framtida funktioner för optimeringstjänsten är att sortera testade sajter efter bransch, CMS-plattform och leverantör. Sen har jag en hel del kvar med att översätta och göra nuvarande mätpunkter begripliga för vanligt folk.

Till att börja med gick jag loss på alla som publiceringssystemsföretaget Sitevision listar som kunder, vilket du kan se nedan, och det är ingen fager läsning. I betyg ska man under inga omständigheter ha lägre än 60 vilket merparten av de som använder Sitevision CMS råkar göra.
Sen om det är ett dåligt CMS, felaktiga konfigurationer eller användare som konstant misshandlar sin webbplats vet inte jag.

Plats	Sida	Adress	Google Page Speed score	Tidpunkt
1	Premiumwines.se's felsida :)	http://www.premiumwines.se	100	2012-05-13 23:05
2	www.myolausson.se	http://www.myolausson.se	93	2012-05-13 22:54
3	www.nojdkund.se	http://www.nojdkund.se	81	2012-05-13 22:56
4	www.sitevision.se	http://www.sitevision.se	78	2012-05-13 22:18
5	www.irishadar.se	http://www.irishadar.se	76	2012-05-13 22:46
6	www.borab.se	http://www.borab.se	75	2012-05-13 22:40
7	www.knappingsborg.se	http://www.knappingsborg.se	74	2012-05-13 22:47
8	www.strateg.se	http://www.strateg.se	70	2012-05-13 23:08
9	www.hogakusten.com	http://www.hogakusten.com	67	2012-05-13 22:46
10	www.itaab.com	http://www.itaab.com	67	2012-05-13 22:47
11	www.oskfotboll.se	http://www.oskfotboll.se	67	2012-05-13 23:13
12	www.ventelo.no	http://www.ventelo.no	65	2012-05-13 23:11
13	www.carema.se	http://www.carema.se	64	2012-05-13 22:41
14	www.securitasdirect.se	http://www.securitasdirect.se	64	2012-05-13 23:08
15	www.want.se	http://www.want.se	64	2012-05-13 23:12
16	www.soic.se	http://www.soic.se	63	2012-05-13 23:09
17	www.svevia.se	http://www.svevia.se	63	2012-05-13 23:10
18	www.presstoppet.se	http://www.presstoppet.se	62	2012-05-13 23:06
19	www.ovikshem.se	http://www.ovikshem.se	61	2012-05-13 23:05
20	www.aspholmenfastigheter.se	http://www.aspholmenfastigheter.se	60	2012-05-13 22:57
21	www.sunet.se	http://www.sunet.se	58	2012-05-13 23:09
22	www.mobilityguard.se	http://www.mobilityguard.se	57	2012-05-13 22:54
23	www.mobilizera.se	http://www.mobilizera.se	57	2012-05-13 22:54
24	www.dalavattenavfall.se	http://www.dalavattenavfall.se	56	2012-05-13 22:44
25	www.rentadoctor.se	http://www.rentadoctor.se	56	2012-05-13 23:06
26	www.kunskapsskolan.se	http://www.kunskapsskolan.se	55	2012-05-13 22:50
27	www.lansgarden.se	http://www.lansgarden.se	55	2012-05-13 23:02
28	www.repa.se	http://www.repa.se	55	2012-05-13 23:07
29	www.thermotech.se	http://www.thermotech.se	54	2012-05-13 23:10
30	www.travelservice.se	http://www.travelservice.se	54	2012-05-13 23:11
31	www.nettrust.se	http://www.nettrust.se	53	2012-05-13 22:55
32	www.stahl.se	http://www.stahl.se	53	2012-05-13 23:03
33	www.sbab.se	http://www.sbab.se	53	2012-05-13 23:07
34	www.businessregion.se	http://www.businessregion.se	52	2012-05-13 22:40
35	www.rindohamn.se	http://www.rindohamn.se	52	2012-05-13 23:07
36	www.orebrolansbemanning.se	http://www.orebrolansbemanning.se	52	2012-05-13 23:12
37	www.booforge.com	http://www.booforge.com	51	2012-05-13 23:07
38	www.norrlandsresan.se	http://www.norrlandsresan.se	50	2012-05-13 22:55
39	www.tomp.se	http://www.tomp.se	50	2012-05-13 23:10
40	www.transam.se	http://www.transam.se	50	2012-05-13 23:11
41	www.esswege.se	http://www.esswege.se	49	2012-05-13 23:00
42	www.pulsen.se	http://www.pulsen.se	49	2012-05-13 23:06
43	www.svets.se	http://www.svets.se	48	2012-05-13 23:09
44	www.ryggklinik.nu	http://www.ryggklinik.nu	47	2012-05-13 22:45
45	www.uniflex.se	http://www.uniflex.se	46	2012-05-13 23:11
46	www.internetborder.se	http://www.internetborder.se	45	2012-05-13 22:46
47	www.torsbybostader.se	http://www.torsbybostader.se	45	2012-05-13 23:04
48	www.taxikurir.se	http://www.taxikurir.se	45	2012-05-13 23:10
49	www.ambea.se	http://www.ambea.se	44	2012-05-13 22:39
50	www.callistaenterprise.se	http://www.callistaenterprise.se	44	2012-05-13 22:41
51	www.trollangenbostad.se	http://www.trollangenbostad.se	44	2012-05-13 23:04
52	www.orebroairport.se	http://www.orebroairport.se	44	2012-05-13 23:12
53	www.helsingevatten.se	http://www.helsingevatten.se	43	2012-05-13 22:45
54	www.press-son.se	http://www.press-son.se	43	2012-05-13 23:05
55	www.gramo.no	http://www.gramo.no	42	2012-05-13 22:45
56	www.asplunds.se	http://www.asplunds.se	42	2012-05-13 22:57
57	www.vivida-assistans.se	http://www.vivida-assistans.se	42	2012-05-13 23:12
58	www.narketryck.se	http://www.narketryck.se	41	2012-05-13 22:56
59	www.sandvikenhus.se	http://www.sandvikenhus.se	41	2012-05-13 23:03
60	www.falkangenhus.se	http://www.falkangenhus.se	38	2012-05-13 23:02
61	www.koneo.se	http://www.koneo.se	36	2012-05-13 22:50
62	www.nabygg.se	http://www.nabygg.se	36	2012-05-13 22:55
63	www.saxborn.se	http://www.saxborn.se	36	2012-05-13 23:03
64	www.vasallen.se	http://www.vasallen.se	36	2012-05-13 23:04
65	www.bildaforlag.se	http://www.bildaforlag.se	35	2012-05-13 22:40
66	www.cab.se	http://www.cab.se	35	2012-05-13 22:41
67	www.nafastigheter.se	http://www.nafastigheter.se	35	2012-05-13 23:02
68	www.plasma-projektorer.se	http://www.plasma-projektorer.se	35	2012-05-13 23:05
69	www.consensus.nu	http://www.consensus.nu	34	2012-05-13 22:41
70	www.fpsm.se	http://www.fpsm.se	34	2012-05-13 22:44
71	www.lmlaw.se	http://www.lmlaw.se	34	2012-05-13 22:50
72	www.mittnorden.net	http://www.mittnorden.net	33	2012-05-13 22:52
73	www.sophiahemmetrehabcenter.se	http://www.sophiahemmetrehabcenter.se	33	2012-05-13 23:08
74	www.stregadesign.se	http://www.stregadesign.se	33	2012-05-13 23:09
75	www.karolinen.nu	http://www.karolinen.nu	31	2012-05-13 22:47
76	www.limepark.se	http://www.limepark.se	30	2012-05-13 22:50
77	www.prodiem.se	http://www.prodiem.se	30	2012-05-13 23:06
78	www.engcon.com	http://www.engcon.com	29	2012-05-13 22:44
79	www.hemab.se	http://www.hemab.se	28	2012-05-13 22:45
80	www.nlc.se	http://www.nlc.se	28	2012-05-13 22:55
81	www.dedicare.se	http://www.dedicare.se	23	2012-05-13 22:44
82	www.booforsen.se	http://www.booforsen.se	17	2012-05-13 22:57

Statuskod 404 hos Sveriges kommuner

Blev inspirerad igår efter att Marcus Asplund gjort ovan geografiska sammanställning. Datat baseras på svenska kommuners resultat enligt Google Pagespeed som jag sammanställde i november. Nu följer jag upp det med deras statuskoder för felsidor.

Med ett litet skript frågade jag samtliga kommuners webbplatser efter en sida jag inte tror de har, nämligen http://kommun.se/fan-vi-har-ingen-404-sida/ och nedan är en lista på hur det blev. Som hjälp till tolkning betyder inte The remote server returned an error: (404) Not Found och liknande att man som besökare faktiskt ser en felsida, så i de fall de inte har en sida på den adressen jag frågar efter är det egentligen rätt svar.
Dock är det inte bra om det står OK eftersom man då instruerar sökmotorer och andra system att allt är i sin ordning. Dock betyder inte en korrekt felkod att man faktiskt har en pedagogisk felsida <- ska klura på hur man kan kolla på det.

För dig som inte rabblar HTTP-statuskoder dagligen så har Wikipedia en förträfflig lista.

ID	Kommun	Adress	Meddelande
1	Ale kommun	http://www.ale.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
2	Alingsås kommun	http://www.alingsas.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
3	Älmhults kommun	http://www.almhult.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
4	Älvdalens kommun	http://www.alvdalen.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
5	Alvesta kommun	http://www.alvesta.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
6	Älvkarleby kommun	http://www.alvkarleby.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
7	Älvsbyns kommun	http://www.alvsbyn.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
8	Åmåls kommun	http://www.amal.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
9	Aneby kommun	http://www.aneby.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
10	Ånge kommun	http://www.ange.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
11	Arboga kommun	http://www.arboga.se	OK
12	Åre kommun	http://www.are.se	The remote server returned an error: (500) Internal Server Error.
13	Årjängs kommun	http://www.arjang.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
14	Arjeplogs kommun	http://www.arjeplog.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
15	Arvidsjaurs kommun	http://www.arvidsjaur.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
16	Arvika kommun	http://www.arvika.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
17	Åsele kommun	http://www.asele.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
18	Askersunds kommun	http://www.askersund.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
19	Åstorps kommun	http://www.astorp.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
20	Åtvidabergs kommun	http://www.atvidaberg.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
21	Avesta kommun	http://www.avesta.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
22	Båstads kommun	http://www.bastad.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
23	Bengtsfors kommun	http://www.bengtsfors.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
24	Bergs kommun	http://www.berg.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
25	Bjurholms kommun	http://www.bjurholm.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
26	Bjuvs kommun	http://www.bjuv.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
27	Bodens kommun	http://www.boden.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
28	Bollebygds kommun	http://www.bollebygd.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
29	Bollnäs kommun	http://www.bollnas.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
30	Borås stad	http://www.boras.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
31	Borgholms kommun	http://www.borgholm.se	OK
32	Borlänge kommun	http://www.borlange.se	OK
33	Botkyrka kommun	http://www.botkyrka.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
34	Boxholms kommun	http://www.boxholm.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
35	Bräcke kommun	http://www.bracke.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
36	Bromölla kommun	http://www.bromolla.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
37	Burlövs kommun	http://www.burlov.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
38	Dals-Eds kommun	http://www.dalsed.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
39	Danderyds kommun	http://www.danderyd.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
40	Degerfors kommun	http://www.degerfors.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
41	Dorotea kommun	http://www.dorotea.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
42	Eda kommun	http://www.eda.se	OK
43	Ekerö kommun	http://www.ekero.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
44	Eksjö kommun	http://www.eksjo.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
45	Emmaboda kommun	http://www.emmaboda.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
46	Ängelholms kommun	http://www.engelholm.se	OK
47	Enköpings kommun	http://www.enkoping.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
48	Eskilstuna kommun	http://www.eskilstuna.se/	The remote server returned an error: (404) Not Found.
49	Eslövs kommun	http://www.eslov.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
50	Essunga kommun	http://www.essunga.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
51	Fagersta kommun	http://www.fagersta.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
52	Falkenbergs kommun	http://www.falkenberg.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
53	Falköpings kommun	http://www.falkoping.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
54	Falu kommun	http://www.falun.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
55	Färgelanda kommun	http://www.fargelanda.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
56	Filipstads kommun	http://www.filipstad.se	The remote server returned an error: (410) Gone.
57	Finspångs kommun	http://www.finspang.se	OK
58	Flens kommun	http://www.flen.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
59	Forshaga kommun	http://www.forshaga.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
60	Gagnefs kommun	http://www.gagnef.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
61	Gävle kommun	http://www.gavle.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
62	Gällivare kommun	http://www.gellivare.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
63	Gislaveds kommun	http://www.gislaved.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
64	Gnesta kommun	http://www.gnesta.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
65	Gnosjö kommun	http://www.gnosjo.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
66	Göteborgs stad	http://www.goteborg.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
67	Götene kommun	http://www.gotene.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
68	Region Gotland	http://www.gotland.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
69	Grästorps kommun	http://www.grastorp.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
70	Grums kommun	http://www.grums.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
71	Gullspångs kommun	http://www.gullspang.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
72	Håbo kommun	http://www.habo.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
73	Habo kommun	http://www.habokommun.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
74	Hagfors kommun	http://www.hagfors.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
75	Hallsbergs kommun	http://www.hallsberg.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
76	Hallstahammars kommun	http://www.hallstahammar.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
77	Halmstads kommun	http://www.halmstad.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
78	Hammarö kommun	http://www.hammaro.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
79	Haninge kommun	http://www.haninge.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
80	Haparanda stad	http://www.haparanda.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
81	Härnösands kommun	http://www.harnosand.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
82	Härryda kommun	http://www.harryda.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
83	Hässleholms kommun	http://www.hassleholm.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
84	Heby kommun	http://www.heby.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
85	Hedemora kommun	http://www.hedemora.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
86	Hällefors kommun	http://www.hellefors.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
87	Helsingborgs stad	http://www.helsingborg.se	OK
88	Härjedalens kommun	http://www.herjedalen.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
89	Herrljunga kommun	http://www.herrljunga.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
90	Hjo kommun	http://www.hjo.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
91	Hofors kommun	http://www.hofors.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
92	Höganäs kommun	http://www.hoganas.se	OK
93	Högsby kommun	http://www.hogsby.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
94	Höörs kommun	http://www.hoor.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
95	Hörby kommun	http://www.horby.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
96	Huddinge kommun	http://www.huddinge.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
97	Hudiksvalls kommun	http://www.hudiksvall.se	OK
98	Hultsfreds kommun	http://www.hultsfred.se	OK
99	Hylte kommun	http://www.hylte.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
100	Järfälla kommun	http://www.jarfalla.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
101	Jokkmokks kommun	http://www.jokkmokk.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
102	Jönköpings kommun	http://www.jonkoping.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
103	Kalix kommun	http://www.kalix.se	OK
104	Kalmar kommun	http://www.kalmar.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
105	Karlsborgs kommun	http://www.karlsborg.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
106	Karlshamns kommun	http://www.karlshamn.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
107	Karlskoga kommun	http://www.karlskoga.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
108	Karlskrona kommun	http://www.karlskrona.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
109	Karlstads kommun	http://www.karlstad.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
110	Katrineholms kommun	http://www.katrineholm.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
111	Kävlinge kommun	http://www.kavlinge.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
112	Kils kommun	http://www.kil.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
113	Kinda kommun	http://www.kinda.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
114	Klippans kommun	http://www.klippan.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
115	Knivsta kommun	http://www.knivsta.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
116	Kiruna kommun	http://www.kommun.kiruna.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
117	Köpings kommun	http://www.koping.se	OK
118	Kramfors kommun	http://www.kramfors.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
119	Kristianstads kommun	http://www.kristianstad.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
120	Kristinehamns kommun	http://www.kristinehamn.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
121	Krokoms kommun	http://www.krokom.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
122	Kumla kommun	http://www.kumla.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
123	Kungälvs kommun	http://www.kungalv.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
124	Kungsbacka kommun	http://www.kungsbacka.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
125	Kungsörs kommun	http://www.kungsor.se	OK
126	Laholms kommun	http://www.laholm.se	OK
127	Landskrona stad	http://www.landskrona.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
128	Laxå kommun	http://www.laxa.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
129	Lekebergs kommun	http://www.lekeberg.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
130	Leksands kommun	http://www.leksand.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
131	Lerums kommun	http://www.lerum.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
132	Lessebo kommun	http://www.lessebo.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
133	Lidingö stad	http://www.lidingo.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
134	Lidköpings kommun	http://www.lidkoping.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
135	Lilla Edets kommun	http://www.lillaedet.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
136	Lindesbergs kommun	http://www.lindesberg.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
137	Linköpings kommun	http://www.linkoping.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
138	Ljungby kommun	http://www.ljungby.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
139	Ljusdals kommun	http://www.ljusdal.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
140	Ljusnarsbergs kommun	http://www.ljusnarsberg.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
141	Lomma kommun	http://www.lomma.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
142	Ludvika kommun	http://www.ludvika.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
143	Luleå kommun	http://www.lulea.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
144	Lunds kommun	http://www.lund.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
145	Lycksele kommun	http://www.lycksele.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
146	Lysekils kommun	http://www.lysekil.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
147	Malå kommun	http://www.mala.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
148	Malmö stad	http://www.malmo.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
149	Malung-Sälens kommun	http://www.malung-salen.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
150	Mariestads kommun	http://www.mariestad.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
151	Marks kommun	http://www.mark.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
152	Markaryds kommun	http://www.markaryd.se	OK
153	Melleruds kommun	http://www.mellerud.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
154	Mjölby kommun	http://www.mjolby.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
155	Mölndals stad	http://www.molndal.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
156	Mönsterås kommun	http://www.monsteras.se	OK
157	Mora kommun	http://www.mora.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
158	Mörbylånga kommun	http://www.morbylanga.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
159	Motala kommun	http://www.motala.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
160	Mullsjö kommun	http://www.mullsjo.se	OK
161	Munkedals kommun	http://www.munkedal.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
162	Munkfors kommun	http://www.munkfors.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
163	Nacka kommun	http://www.nacka.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
164	Nässjö kommun	http://www.nassjo.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
165	Nora kommun	http://www.nora.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
166	Norbergs kommun	http://www.norberg.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
167	Nordanstigs kommun	http://www.nordanstig.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
168	Nordmalings kommun	http://www.nordmaling.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
169	Norrköpings kommun	http://www.norrkoping.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
170	Norrtälje kommun	http://www.norrtalje.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
171	Norsjö kommun	http://www.norsjo.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
172	Nybro kommun	http://www.nybro.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
173	Nyköpings kommun	http://www.nykoping.se	OK
174	Nykvarns kommun	http://www.nykvarn.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
175	Nynäshamns kommun	http://www.nynashamn.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
176	Ockelbo kommun	http://www.ockelbo.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
177	Öckerö kommun	http://www.ockero.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
178	Ödeshögs kommun	http://www.odeshog.se	The remote server returned an error: (410) Gone.
179	Olofströms kommun	http://www.olofstrom.se	OK
180	Örebro kommun	http://www.orebro.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
181	Örkelljunga kommun	http://www.orkelljunga.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
182	Örnsköldsviks kommun	http://www.ornskoldsvik.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
183	Orsa kommun	http://www.orsa.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
184	Orust kommun	http://www.orust.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
185	Osby kommun	http://www.osby.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
186	Oskarshamns kommun	http://www.oskarshamn.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
187	Österåkers kommun	http://www.osteraker.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
188	Östersunds kommun	http://www.ostersund.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
189	Östhammars kommun	http://www.osthammar.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
190	Östra Göinge kommun	http://www.ostragoinge.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
191	Ovanåkers kommun	http://www.ovanaker.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
192	Överkalix kommun	http://www.overkalix.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
193	Övertorneå kommun	http://www.overtornea.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
194	Oxelösunds kommun	http://www.oxelosund.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
195	Pajala kommun	http://www.pajala.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
196	Partille kommun	http://www.partille.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
197	Perstorps kommun	http://www.perstorp.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
198	Piteå kommun	http://www.pitea.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
199	Ragunda kommun	http://www.ragunda.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
200	Rättviks kommun	http://www.rattvik.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
201	Robertsfors kommun	http://www.robertsfors.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
202	Ronneby kommun	http://www.ronneby.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
203	Säffle kommun	http://www.saffle.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
204	Sala kommun	http://www.sala.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
205	Salems kommun	http://www.salem.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
206	Sandvikens kommun	http://www.sandviken.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
207	Säters kommun	http://www.sater.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
208	Sävsjö kommun	http://www.savsjo.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
209	Sigtuna kommun	http://www.sigtuna.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
210	Simrishamns kommun	http://www.simrishamn.se	OK
211	Sjöbo kommun	http://www.sjobo.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
212	Skara kommun	http://www.skara.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
213	Skellefteå kommun	http://www.skelleftea.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
214	Skinnskattebergs kommun	http://www.skinnskatteberg.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
215	Skövde kommun	http://www.skovde.se	OK
216	Skurups kommun	http://www.skurup.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
217	Smedjebackens kommun	http://www.smedjebacken.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
218	Söderhamns kommun	http://www.soderhamn.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
219	Söderköpings kommun	http://www.soderkoping.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
220	Södertälje kommun	http://www.sodertalje.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
221	Sollefteå kommun	http://www.solleftea.se	The remote server returned an error: (410) Gone.
222	Sollentuna kommun	http://www.sollentuna.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
223	Solna stad	http://www.solna.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
224	Sölvesborgs kommun	http://www.solvesborg.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
225	Sorsele kommun	http://www.sorsele.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
226	Sotenäs kommun	http://www.sotenas.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
227	Staffanstorps kommun	http://www.staffanstorp.se	OK
228	Stenungsunds kommun	http://www.stenungsund.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
229	Stockholms stad	http://www.stockholm.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
230	Storfors kommun	http://www.storfors.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
231	Storumans kommun	http://www.storuman.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
232	Strängnäs kommun	http://www.strangnas.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
233	Strömstads kommun	http://www.stromstad.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
234	Strömsunds kommun	http://www.stromsund.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
235	Sundbybergs stad	http://www.sundbyberg.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
236	Sundsvalls kommun	http://www.sundsvall.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
237	Sunne kommun	http://www.sunne.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
238	Surahammars kommun	http://www.surahammar.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
239	Svalövs kommun	http://www.svalov.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
240	Svedala kommun	http://www.svedala.se	OK
241	Svenljunga kommun	http://www.svenljunga.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
242	Täby kommun	http://www.taby.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
243	Tanums kommun	http://www.tanum.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
244	Tibro kommun	http://www.tibro.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
245	Tidaholms kommun	http://www.tidaholm.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
246	Tierps kommun	http://www.tierp.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
247	Timrå kommun	http://www.timra.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
248	Tingsryds kommun	http://www.tingsryd.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
249	Tjörns kommun	http://www.tjorn.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
250	Tomelilla kommun	http://www.tomelilla.se	OK
251	Töreboda kommun	http://www.toreboda.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
252	Torsås kommun	http://www.torsas.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
253	Torsby kommun	http://www.torsby.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
254	Tranås kommun	http://www.tranas.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
255	Tranemo kommun	http://www.tranemo.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
256	Trelleborgs kommun	http://www.trelleborg.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
257	Trollhättans stad	http://www.trollhattan.se	OK
258	Trosa kommun	http://www.trosa.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
259	Tyresö kommun	http://www.tyreso.se	The remote server returned an error: (500) Internal Server Error.
260	Uddevalla kommun	http://www.uddevalla.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
261	Ulricehamns kommun	http://www.ulricehamn.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
262	Umeå kommun	http://www.umea.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
263	Upplands-Bro kommun	http://www.upplands-bro.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
264	Upplands Väsby kommun	http://www.upplandsvasby.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
265	Uppsala kommun	http://www.uppsala.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
266	Uppvidinge kommun	http://www.uppvidinge.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
267	Vadstena kommun	http://www.vadstena.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
268	Vaggeryds kommun	http://www.vaggeryd.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
269	Valdemarsviks kommun	http://www.valdemarsvik.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
270	Vallentuna kommun	http://www.vallentuna.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
271	Vänersborgs kommun	http://www.vanersborg.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
272	Vännäs kommun	http://www.vannas.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
273	Vansbro kommun	http://www.vansbro.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
274	Vara kommun	http://www.vara.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
275	Varbergs kommun	http://www.varberg.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
276	Vårgårda kommun	http://www.vargarda.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
277	Värmdö kommun	http://www.varmdo.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
278	Värnamo kommun	http://www.varnamo.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
279	Västerås stad	http://www.vasteras.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
280	Västerviks kommun	http://www.vastervik.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
281	Vaxholms stad	http://www.vaxholm.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
282	Växjö kommun	http://www.vaxjo.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
283	Vellinge kommun	http://www.vellinge.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
284	Vetlanda kommun	http://www.vetlanda.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
285	Vilhelmina kommun	http://www.vilhelmina.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
286	Vimmerby kommun	http://www.vimmerby.se	OK
287	Vindelns kommun	http://www.vindeln.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
288	Vingåkers kommun	http://www.vingaker.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
289	Ydre kommun	http://www.ydre.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.
290	Ystads kommun	http://www.ystad.se	The remote server returned an error: (404) Not Found.

Mobila tjänster baserade på geoposition

På väg in till stan idag fick jag ett SMS där blodcentralen påtalade att de hade brist på just min blodgrupp. Nu var det ju en ren olyckshändelse att jag var nära Droppen i Nordstan och kunde lämna blod.

Några som däremot redan har geolokalisering är projektet SMSLivräddare som körs i Stockholm för närvarande. Under Vitalis-mässan fick jag ett exempelmeddelande (bild ovan) som poppade fram när jag var nära nog för att kunna rädda livet på en person i väntan på ambulans.
Nu har jag ingen statistik på hur många hjärtlungräddare som finns i Sverige, men det finns ju gott om folk som gått sådan utbildning via sin arbetsgivare. Att frivilligt kunna anmäla sig för en period efter att man gått en sådan kurs vore kanon.

Andra exempel på sådana behov kan vara:

Sjönöd på sjö och hav.
Drunkningstillbud.
Larm med position där person tappat bort sig eller skadat sig i skogen.
Generell skada där man är i behov av skjuts till vårdmottagning. Kan exempelvis vara icke-akut skada man som besökare i en stad drar på sig i en skateboard-park.

Man skulle kunna ha en app för generella larm, där även en närstående kan larma åt en om de är med en och behöver hjälp. Vore kanske inte så dumt om man dessutom kunde välja att skicka med sitt mobilnummer till de 5-10 personer som är närmast så de kan ringa och höra sig för.

Kanske skulle anmäla mig till Health Hack Day 18-20 maj och koda lite :D

Mobilitet är veckans tema - idag NFC

Idag hölls ett Dataföreningen-möte hos KnowIT kring Near Field Communication (NFC) och lite om hur det påverkar IT-branschen. Tilltalet var som så ofta anpassat för IT-chefer ur ett investeringsperspektiv vilket kan vara intressant i viss mängd. Skulle dock gärna se att dessa tillställningar börjar beskriva vem de tänker sig som målgrupp i stil med många utvecklarböcker.
I detta fallet hade man kunnat slängt fram ett konstaterande att det ofta är billigare och mer användbart med NFC än RFID och QR-koder, och sedan gått loss på möjligheter till innovation.

Bilden ovan visar på ett klassiskt exempel i en modern lösning med NFC. På många restauranger och andra offentliga platsers toaletter sitter det ofta en papperslapp någonstans där det står när det senast städades. I ett fåtal fall när jag kollat en sådan lapp har det städats samma dag vilket inte direkt är ett bra betyg.
Möjligheten man har med NFC är då att man kan samla all denna information centralt och föra statistik kring när arbetet utförs. Det kanske inte är omöjligt att se trender i försäljningen baserat på toalettstädningen?

För den som städat klart är det bara att dra en kompatibel enhet, som en mobil, över skärmen på dosan så verifieras det att arbetet är utfört.

NFC som exempel inom sjukvården

Det här kan användas vid mångfacetterade behov också. Inom sjukvården skulle man kunna ge status för en medicinteknisk utrustning som en röntgenapparatur. När senaste service gjordes (som klistermärkena man ofta finner i hissar), om maskinen är i full funktion och vid fel huruvida den är felanmäld till tekniker.

Cirka 2003 byggde jag ett webbsystem för detta behov inom Västra Götalandsregionen och det används, delvis till mitt förtret, fortfarande på sina håll. Se bild nedan.

Det hade varit att föredra om ett nytt sånt här system:

Hade haft en teknisk lösning som gör att den vårdpersonal som felanmäler inte behöver leta upp en ledig stationär dator. Istället kanske man kör med en mobiltelefon på en NFC/QR-kod/RFID-krets?
Den som felanmäler inte behöver fylla i onödig data om sig själv och berört system. Åtminstone namn, avdelning och berörd utrustning är ju känd information.
Informationen kunde samlas in mer skyndsamt. Då det finns serviceavtal som reglerar accepterad nertid och inställelsetid för de olika nivåer av servicetekniker som finns kan man lättare följa upp i stort hur olika leverantörer sköter sig.
Kunde slippa att få dubbelregistreringar. Det ska inte gå att registrera identiska ärenden, däremot kan man få komplettera ett pågående ärende.

Informationen som samlas in går att göra mycket intressanta saker med. Bland annat för att se hur ofta viss utrustning behöver service, om den betalar sig eller påverkar vårdens köer. Detta kan man sedan ha i kvartssamtal med sina leverantörer och ha med i nya avtal.
Icke att förglömma är att klassificera ärenden om det är användarna som gör fel och behöver mer utbildningsstöd för att vara effektiva på jobbet.

Att visa status på apparaturen kan nog lugna nerverna på en och annan i personalen. Säg att någon grävt av samtliga kablar mellan avdelningen och serverhallen, ja då kan man låta samtliga påverkade apparater meddela att de är nere för räkning så kan personalen gå direkt på reservplanerna istället för att testa hela sin uppsättning med apparater.

Som geodata-nörd skulle jag gärna ha all denna data geotaggad. Då kan man bygga översikter och visualiseringar för att se mönster över var problem uppstår oftast, relativt till antalet undersökningar eller kanske investerade kronor :P

Sökanalys i praktiken

Sökanalys är inte sökmotoroptimering

Sökanalys talar om vad användarna vill få ut av sitt besök hos dig, sökmotoroptimering är dina försök att få någon att besöka din webbplats.
En annan inte helt ovanlig missuppfattning är att det är lite samma som webbanalys vilket man till viss del kan förstå, men ska man vara precis så sökanalys ett djupt fokus på hur sökfunktionen presterar och används medan webbanalys är mer av ett allmänt helikopterperspektiv på en hel webbplats.
Främst kanske man kan beskriva webbanalys som analysen vad besökarna gör i stort på en hel webbplats men inte nödvändigtvis så mycket kring sök - åtminstone inte om den delen inte är extremt framträdande, som på google.se

Kristian Norling, från Findwise, som höll morgonens frukostseminarie var angelägen om att tipsa om boken Search Analytics for Your Site av Louis Rosenfeld som tar upp allt man behöver veta.

En bra början med sökanalys

Många har redan verktyg som Google Analytics, Piwik och liknande webbanalysverktyg. De duger till en början. I Google Analytics är det delarna under Webbplatssökning man tittar på (se bild ovan).
För den som känner sig begränsad i dessa generella webbanalys och trendverktyg är nästa naturliga steg att börja analysera sökmotorns loggfiler.

Loggfiler är måhända läsbara för en tekniskt intresserad person men det finns ett antal programvaror som kan hjälpa en att analysera innehållet och göra det lite mer tillgängligt för fler. Kristian tog upp exemplet att Västra Götalandsregionen rent utav låter ett sådant verktyg användas av vem som helst som hittat till sökmotorn.

Viktiga mätetal att jobba med

Nollresultat

Ett nollresultat innebär att användaren sökte på något men sökmotorn hittade inget att presentera. Det är ju kort och gott dålig service.
Om detta är något som drabbar användarna ofta behöver man se över bland annat:

Är det på grund av felstavningar?
Används synonymer till ord som ger ett sökresultat?
Finns, eller borde det finnas, material som handlar om detta? Är den i så fall metadata-märkt så den kan bli funnen?

Punkterna ovan kan man lösa med en lite mer än basal sökmotor. Exempelvis genom sökordsförslag, som stödjer synonymer och förkortningar, redan när användaren skriver in sin sökfråga.

Vanligaste söktermer

Inte helt ovanligt har man sammanställingar över de 200 vanligaste söktermerna. Dessa 200 brukar vara runt 20% av samtliga sökfrågor som körs.
Det är viktigt att man åtminstone gör stickprov bland dessa och ser ifall det som hamnar på förstasidan är bra nog, att många söker på samma sak betyder ju inte att de gillar svaret…
Om någon av dessa vanliga söktermer ger ett märkligt resultat kan man jobba med så kallade key matches, det vill säga överst i sökresultatet knuffa in en länk till det troligen alla letar efter. Man kan också jobba med landningssidor för extremt breda sökfrågor som personal eller projektleverabler.

Användningsmönster

Vad gör användarna när de möts av sökresultatet? Säg att exempelvis 90% klickar på länken på plats 7 så kan det nog vara värt att bättra på metadatan för den sidan så användarna slipper skrolla.
Användningsmönster kan också handla om att identifiera kontext, tidsvariation, ursprung i geografisk plats eller specifik webbplats och hur det påverkar hur användaren beter sig.

Att leta efter information om lönedagar har troligen en månatlig cykel, andra saker kan ha en årlig cykel.
Klockrent exempel från min värld är ju huruvida ett sökresultat på frågan vårdcentral ens ska visa vårdcentraler som inte är öppna vid tidpunkten man söker? Ska de sorteras efter avstånd från där användaren är?

Tagging, Controlled Vocabularies, Taxonomies, Theusari and Ontologies

(ska tvätta innehållet senare, men det kanske redan nu tillför något för någon)

Tagging and Controlled Vocabularies (S30)

S30, vilken info har vi som är av högt värde, och hur mycket är det? Går det att förbättra kvaliteten på data genom att processa det?
Vilken info skapas av kostsam eller specialiserad personal (advokater/läkare/professorer)?
Taggning är en lösning, men det kräver viss informationsstruktur/välformulerad vilket inte fungerar bra med e-post. Autotaggning av e-post är praktiskt taget omöjligt att få till.
Machine-aided tagging...

Try to identify and harvest your high-value content out of the mess.

S32-33, metadata har en livscykel och utveckling. Sammanställer man en bok från delar (text, illustrationer etc) kommer ingen bry sig om metadata från enskilda delar. Men när man ska sälja en illustration från boken blir det svårt.
Think of the ultimate purpose. What is the use case of the information and its lifecycle?
Tagga efter ett återanvändningsperspektiv!
Här kommer exempelvis medicinska riktlinjer in och hur man taggar upp delar av information och sammanställer istället för ett Word-dokument. Företaget MathWorks...

OMAP (mappar SnoMed, Mesh, ICD-9), Cinx? (processinriktad ECM), DITA.

auto-taggning
Fördelen med autotaggning är att den i värsta fall är konsekvent felaktig (vilket går att fixa), till skillnad från människor som är inkonsekvent felaktiga. Utbildade bibliotekarier är bara eniga i 80% av fallen kring kategorisering och taggning.

SIC - standardiserad branschkodning från USA.

Övning gav klara besked att få tänker på geografi på väldigt olika sätt. Militärt perspektiv, stadsplanerare, ekolog, säljare etc. (Country, sites, region, position, adress, topologi).

Taxonomies, Theusari and Ontologies (S37)

Ontologi är ett beskrivet koncept som mer abstrakt beskriver ett ämne, mappar taggar och innehåll till vartannat. Samma modell/terminologi kan användas till flera repositories.
Lite som index/läs mer som finns i böcker som vägleder till relaterade termer.

Linné anses vara fadern till taxonomi genom sitt arbete med att klassificera alla levande ting.

Vad är lämpligt för mitt innehåll, användning och syfte? En taxonomi med 10 000 termer är ganska meningslös om du har 500 dokument.

Ett index är en navigationsstruktur/innehållsstruktur, alltså taxonomi kombinerat med data -> specifikt innehåll för specifik användare. Taxonomi är en klassifikationsstruktur för återanvändning, ett index är inte återanvändbar.

Facetterad sökning:
Taxonomifacetter har i mångt och mycket ersatt avancerad sök, användaren tror ofta att de bläddrar runt men egentligen görs nya sökningar. Problemet med avancerad sök var att du lätt gjorde val som gav 0 träffar. Facetter anpassas efter att det faktiskt finns information att visa.

Folksonomi (social tagging) är en okontrollerad version av ett vokabulär som låter folk tagga lite hur de vill. Man kan alltid koppla detta till en taxonomi för att den ska vara fräsch. Hitta nya termer helt enkelt, kan kopplas som ett eget kodverk med relationer till annat kodverk, eller avancera till att bli en officiell synonym i önskat vokabulär. Efter ett tag kanske den blir preferred och den tidigare blir en synonym bland många andra!
Behöver kurateras, bland annat felstavningar och saker som betyder exakt samma sak.
Passar bloggar och den mer kaotiska delen av informationsskapandet.

Används ofta för att man som användare ska kunna finna folk som en själv, med det språkbruk man själv använder just nu. Vokabulär är mycket trögare och ska vara det.

En tagg behöver en profilsida, där kan man se vem som använder den, vad den liknar etc. Ger en positiv överraskning.

(läsa in alla hashtags från Twitter?)

Protégé är en öppen källkodslösning för att utforska ontologier. Kolla in topic map S68.

Content modeling

Övning på lappar, bra sätt att låta användare kategorisera innehåll och förstå problemet - de kanske kommer på något vettigt man inte tänkt på som arkitekt.

Metadata är det som möjliggör att man kan vrida och vända på information, sammanställa det och göra det sökbart. Gärna bryta isär dokument till content components/chunks som delar men av arkivering/regulations ha en sammanställd kopia - användarna som slipper ladda ner 5 MB PDF till mobilen kommer tacka dig (se sidan 80).

Information needs to be repurposed based on the needs. Alltså servera information beroende på vad användaren behöver, på den enheten de använder etc.

Introduction to Information Access

Finns några olika varianter av sök:

Webbplats-sök
Applikationssök
Enterprise search

Search as a utility has become deeply ingrained into people's everyday lives.
- Studie av Nielsen/Net Ratings

Sen om det är en utility är en bra fråga, det är mer som en applikation som är expert på att vägleda till annan information, duktig på att använda metadata/vokabulär etc.

5 sanningar:

We have to change our definition of search.
1. ingen vit låda
2. är en upplevelse
3. handlar om informationsåtkomst
Search algorithms are getting better, but they cannot infer human context & intent
Taxonomy, metadata and information architecture are key aspects of search
Search is increasingly looking like navigation
Search is messy

Användarna ställer allt högre krav på sökfunktioner och genom att mer information är sökbart blir det mycket komplext.

"…search terms are short, ambiguous and an approximation of the searcher's real information need…"

Det går inte att söka på leverabler, eller sådant som används överallt.

Search Techniques & Tuning (S96)

"Best bet" kan ge en landningssida som försöker vägleda en efter en sökning.
Genom associativa relationer kan man försöka hjälpa någon som söker på _för_breda_ termer, om man söker på "blommor" hos en blomsterhandlare kan man nog behöva lite hjälp att förfina sin sökning, gärna drop-down (S102).

Stoppord är viktigt för att inte ta med ord i sökning som inte skulle ge någon nytta, exempelvis; does, below, due, far, even,

Behöver massor med användartest och interaktionsdesign för att jobba med enterprise search. Vid justeringar av viktningar/relevansmodell behöver det testas igen.
Utvärdera vad folk söker efter, hur många träffar de får, vad de gjorde vid SERP, vilka ämnen de söker på etc.

Ska sökmotorn ha en säsongsbetonad relevansmodell? Influensor, semester, lön slutet av månaden?
(S130) Vad går att mäta? Vilka dokument/SERP har stor andel metadata? Vore kanon att söka bara bland det som saknar metadata… för att utvärdera vad användarna missar.
Utdaterad info?

User Analysis and Metrics (ny modul)

Personas är kanon för att beskriva de olika tänkta användarna eller målgrupper. Då kan man hänga upp det man designar och se ifall det passar en eller flera personas, och helst inte skrämmer bort någon. Detaljer om en persona S5.

Finns flertalet sätt att förstå sin användare:

Intervjuer
Enkäter
Arbetssessioner
Observera dem (skugga)
Sökloggsanalys
Content/task/audience analys

Samtidigt måste man passa sig då de olika situationerna ger olika svar. Vissa personer svarar ibland vad de tror man vill höra under intervjuer.

Olika personas kan ha helt olika associationer, termer, kategoriseringar och olika syn på taxonomin, exempelvis en ingenjör och en säljare på samma företag.
Man kan göra en "Content-Audience Matrix" i ett kalkylark för att se vad man erbjuder vilka personas, vilka mätbara mål och val för interaktion (nyhetsbrev, skaffa konto etc). Vilket innehåll stödjer att en persona kan utföra den önskade interaktionen?

Man kan leta upp folk som representera ens personas och ge dem uppgifter att lösa på en wireframe.

Content Inventory and Analysis

Livscykel för att kuratera innehållet S17-18.
Exempelvis kasta ut information som inte ägs av någon, om ingen äger en webbsida kommer den bli utdaterad!
- redundant, outdated or trivial - exempel på grejer att slänga ut.

Developing Taxonomies, Vocabularies and Content Models

Bra om man inventerar omvärlden ifall det redan finns källor till termer andra redan använder, såsom:

Referensmaterial
Industristandarder
Akademiska källor
Regulatory agencies
Ämnesexperter

Själva tanken är att man ska vara kritisk till innehållet, kräva tydlighet och pröva termerna på riktiga användare.
Inventering behöver göras för att veta vilka applikationer som kommer att konsumera eller producera termerna.

Mer om content choreography

Content Choreography: Taxonomy is not the same as navigation

Content Choreography: Taxonomy is not the same as navigation

En dag in på veckans master class i Content Choreography med Seth Earley känns det som att jag blivit överkörd av en ångvält. Det här är i klass med den korvstoppning jag råkade ut för under den sexmånaders intensivkurs jag gick 1998 i Lotus Notes/Domino när vi skulle ta samtliga existerande certifieringsutbildningar - fast på halva tiden mot normalt :)

1. Information Organization and Access Course

Första uppgiften var att komma på 3 mål med utbildningen och mina blev:

Treat stuff as assets.
Broader perspective on metadata.
How to reuse digital assets in large organisations.

Som en grundläggande start betades problemen med informationshantering av. Bland dem är kanske en informationsmängds nytta svårast då det skiftar beroende på vem som är läsaren om innehållet har ett värde. För vissa läsare kan något betraktas som kunskap medan andra ser det som ett irriterande brus.
En allt för vanlig lösning på detta är att man försöker styra på alla information som hanteras från centralt håll vilket är dömt att misslyckas.

Usage does not equal value.

Klassiskt exempel på försvar av att man gör ett bra jobb är att man talar om hur väl använt eller besökt ens publicerade information är. Samtidigt är det intressant att tänka på vilka alternativ man erbjuder. Användaren kanske har valt det minst dåliga?

Konstant förändring

Något som de flesta av oss märker på våra arbetsplatser är att behoven hinner förändras innan IT levererar ett påbörjat projekt. Inom Västra Götalandsregionen håller vi konstant på med, verkar det som, ett gemensamt dokumenthanteringssystem som är "klart när som helst". Problemet är väl att det aldrig blir klart eftersom användarnas önskemål och behov hela tiden skiftar.
Nu verkar man dock ha detta som en insikt bland våra IT-strateger, men om man lusläser våra policies på området så får man absolut inte använda Dropbox, SkyDrive, Evernote m.fl. Men bevisligen kommer de system som sanktioneras av arbetsgivaren aldrig att hinna ikapp det vi användare kör med privat och gärna skulle haft på jobbet.

Olika delar av organisationen har olika tempo av helt naturliga orsaker, detta exemplifierar Seth med begreppet pace layering. Om du föreställer dig en byggnad utifrån fasaden och in till rummen så är det troligt att folk och ting byts ut oftare än man gjuter om bottenplattan eller byter stommen i fasaden.
Civilisationens motpoler inom pace layering skulle vara ombytliga modeindustrin i ena änden och trögrörliga myndigheter i den andra.
I IT-världen symboliseras det med snabbrörliga affärsfolket gentemot det oftast ortodoxa IT-folket, eller omsatt i tillämpningar (snabbast överst):

Innehåll (i publiceringssystem etc)
Gränssnitt och design
Taxonomi
Metadata
Systemarkitektur
Core applications (ERP-system som SAP)

Det är väldigt naturligt att det uppstår slitningar mellan de snabbfotade (webbutvecklare, redaktörer, ehandlare, produktutvecklare m.fl.) och de som tvingas förvalta systemen och dess innehåll över tid (dataarkitekter, intranet managers, business intelligence m.fl.).
Har själv upplevt detta, och har det i beaktning när jag väljer vilka strider jag ska ta internt, exempelvis då jag 2004 krigade hårt för att det borde gå att prenumerera på merparten av de informationslistningar vi har via RSS/ATOM. Slutade 2007 och kom tillbaka 2011 då någon som faktiskt lyssnat på mig sett till att det blev genomfört. Den stackarn fick inte vara stolt länge då jag konstaterade att det var snyggt utfört men att det sedan länge var dags för JSON (med valbara delmängder av metadata) som minsta acceptabla tillägg och att våra utvecklare själva borde få välja format dynamiskt. Behöver jag nämna att jag representerar de otacksamma webbutvecklarna och min hjälpsamma motpart är förvaltningssocionom.

I tröga organisationer är det nog oftast inte såna som jag som får saker att hända, däremot kan man via någon som gillar idéerna, och har ett lagomt tempo, få saker gjorda i den takt som fungerar.

2. Information Management as Flow

Sent skall syndaren vakna, offentliga sektorn alltså. Just nu pågår det gott om projekt med vad man kallar sociala intranät eller samarbetsytor med mera. Många svär sig fria från att försöka göra ett internt Facebook, men frågan är om det inte är ganska precis det som är referensramen man har till jämförelse och inspiration.

Problemet är att de flesta intranät fullständigt missade Webb 2.0 som trend, alltså att kombinera flera källor som bland annat fylldes på av användarna själva. På nätverksträffen i Örebro om sociala intranät och där lyftes saker fram som visar hur pass långt efter offentliga organisationer faktiskt ligger. Vissa låg i startgroparna och hade storslagna planer, andra hade fått tummen ur och lät sina anställda lämna kommentarer på nyheter. Kontrasten till Valtechs demonstration av sitt 2-3 år gamla intranät var enorm, bland annat för att de saknar (äntligen är befriade från?) redaktörer...

Redaktörerna kanske får oförtjänt mycket skit från såna som mig, men de har ganska länge mer eller mindre frivilligt hämmat utveckling av denna typ av webbplatser på grund av gammalt trycksakstänk med nyhetsspalter och onödigt kontrollerad publiceringsrutiner. Detta leder till ett kunskapsvakum när man ute i verksamheten måste marknadsföra sitt material på en informationsavdelning för att pimpa upp och göra en relativt ointressant arena meningsfull.
När man skiftar till att se information som något infoavdelningen inte har monopol på och istället bjuder in alla anställda får en informationsavdelning en helt annan roll - de förväntas vara proffs på att kuratera den interna kommunikationen och lyfta fram det som är bra.
Förhoppningen är att det inte bara blir ledningsinformation som tvingas neråt, interna pressmeddelanden (i stil med när kungahuset är på besök eller föder nya barn) utan att goda exempel från golvet lyfts fram eller de mycket populära tingen blir tillgängliga även för de som sällan besökare samarbetsytorna.

Finns en massa roliga buzzwords på detta som kanske i viss mån beskriver vad som avses:

wisdom of crowds
collective intelligence
crowd-sourcing
social computing
knowledge stewarding

Släpp kontrollen

Man går helt enkelt från ett informationsmonopol, redaktionellt styrd publicering, tvättning av text med mera till ett fullständigt okontrollerbart kaos. Eller ja, inte riktigt. Poängen är att genom smidighet lura användarna att beskriva sin information på ett standardiserat sätt så det blir möjligt att återfinna informationen igen, eller kombinera den med liknande material.

If I can't find the information I have to recreate it from scratch. Drives cost.

Om man inte anammar flödande information är man dömd att uppfinna hjulet hela tiden, och köpa samma stockbilder flera gånger m.m.
En vägledande princip som kanske kan trösta en och annan webbredaktör är att de kan följa principer som exempelvis används av Apple med deras AppStore. Utvecklarna som försöker nå ut med sina appar är en okontrollerbar massa som har sin kreativa och okontrollerade skapandeprocess, gör de en app som tillför något som helst blir den publicerad på AppStore i någon kategori förutom bland nysläppta appar. Om appen dessutom blir populär hos sin publik blir den lättare att finna vilket bygger ett namn för skaparen.

Treat information as building blocks for unexpected outcome.

I ett inkluderande intranät kan man tillåta alla att bidrar med innehåll efter bästa förmåga, det som håller en viss kvalitet och är metamärkt på ett acceptabelt sätt kan man lyfta upp så fler ser det. Om användarna reagerar positivt på innehållet ska det åtminstone för en tid vara lättare att finna än gammal info som inte uppskattats.
I denna skapandeprocess är redaktörsrollen att vårda, lyfta upp och tillgängliggöra information. Exempelvis kan de bidra med extra nyckelord.

Dock ger det en och annan utmaning, inte minst för den sökfunktion man använder.

Enterprise search sucks because most of your content suck!

Om mängden information exploderar behöver man onekligen börja reda ut vilken information som är ändamålsmässig, användbar och tillför något ur ett bredare perspektiv. Många anser nog redan innan de har ett socialare intranät att deras egna sökmotor suger men det blir knappast bättre av mer ostrukturerad information.
För att lindra problematiken behöver man ett sätt att metadatamärka information utan att behöva sätta alla sina anställda på skolbänken i informatik och semantik, det ska vara osynligt. Nu kanske inte standardiseringsdelen av Twitters hashtaggar imponerar på många metadata-nördar, men det intressanta är att det är intuitivt och många använder det utan att reflektera över vad det innebär.
Har man en intern mikroblogg skadar det ju inte att man integrerar en taxonomi-tjänst som vägleder de som ska hashtagga något att använda gemensam nomenklatur så innehållet kan kopplas till andra informationsilos som dokumenthantering etc.
Erbjuder man en sådan tjänst till andra system får man också chansen att ta hand om synonymer kopplat till kodverk och kan hantera folksonomier - alltså ord folk använder "slarvigt" och antingen koppla det till ett standardiserat begrepp eller fråga om de vill byta till "det korrekta ordet".

En sådan taxonomi-tjänst (också kallad metadata-tjänst och nyckelordstjänst) är något jobbar med inom VGR. Tyvärr kan man inte vara nöjd där eftersom det finns flertalet taxonomier som behöver korsrefereras, inom vårdsfären exempelvis ICD-10 och SweMeSH.

Taxonomi-tjänster är ett av många försök till att skapa sustained benefits, att ansträngningen med att skapa information har ett värde över tid.

Hmm, hann bara halvvägs genom mina anteckningar... :)

Mer om content choreography

Tagging, Controlled Vocabularies, Taxonomies, Theusari and Ontologies

Kurs i Content Choreography i Stockholm

Är på väg upp till Stockholm för en kurs i content choreography, som kommer hållas av Seth Earley i Know IT:s regi. Jag och min vän Filip var hos Findwise i höstas och fick en väldigt ljuv försmak på några timmar.

Det är lite smått komplicerat att försöka förklara vad kursen går ut på och vad begreppet innefattar, men så långt jag förstått handlar det om hur man gör information till resurser som kan återanvändas och erbjudas inom en organisation men ändå medge någon form av kontroll.

Ett exempel på behov av lite såna här tankar råkade jag ut för senast igår när jag på svtplay.se försökte se ett program de lagt ut. Lustigt nog puffade de ganska hårt för detta program men när jag väl var framme för att titta på programmet fick jag ett felmeddelande som sa att det av tekniska skäl inte gick att visa klippet på den typ av enhet jag hade, det vill säga en iPad. Smartast vore om de saker jag erbjöds att titta på faktiskt fungerar på den utrustningen jag använder!

Med andra ord behöver svtplay.se behandla alla sina program som resurser och metamärka med bland annat:

Vilken typ av enheter de har licens att spela upp på, exempelvis via webben, mobila enheter etc.
Vilka enheter som klarar av att spela upp program, minsta bandbredd, format med mera.

Baserat på detta och en massa annan metadata anpassas vyerna för vad som lämpar sig för respektive besökare.

Optimerat - hur bra är nya sajter?

Jag kickade igång ett litet projekt under hösten för att automatiskt övervaka hur välbyggda webbplatser är. Nu har den dolda tekniska lösningen kompletterats med ett Twitter-konto så det blir lättare att följa.

Förutom att jag tidigare utvärderat samtliga kommuners betyg enligt Google Pagespeed tänkte jag även börja med säkerhetsproblem - åtminstone de uppenbara. Först att få en släng av sleven är Dragster Kommunikation som har lättidentifierade problem med webbplatsen Rum För Ung Kultur som de byggt på Wordpress för Göteborg Stad.

Den senaste tiden har nämligen sajten råkat ut för att filen htaccess verkar uppdateras med innehåll som skickar iväg besökaren till diverse ryska webbplatser. Detta beror oftast på att:

Inte uppdaterat Wordpress. Är det kundens ansvar?
Inte uppdaterat sina plugin. Vem gör det?
Har valt plugin som inte längre uppdateras och innehåller hål.
Byggt egna plugin med säkerhetshål som kan identifieras automatiskt.

Ett snabbt och grundläggande test av liknande ting kan göras på Securi SiteCheck »

För dig som känner för att vara med eller tipsa så är det bara att köra en mention på Twitter till @optimerat så retweetar jag eller gräver vidare i ditt fynd.

Mentor idag, jury imorgon under Vitalishacket

Jag fick äran att både vara jurymedlem och mentor för lagen vid Vitalis apptävling, en tävling som pågår just nu. Tanken var att jag och Hans Almvide skulle hinna med mentorskapet på 2 timmar, men det tog drygt det dubbla. Imorgon blir det dock betydligt kortare tid med lagen då de har 5 minuters pitch med oss i juryn innan de presenterar sin app för alla andra.

Mina jurykollegor är bland annat:

Ingrid Domingues, grundare av inUse.
Hans Almvide, sålde sitt bolag nyligen till CompuGroup Medical.
Daniel Forslund, chefsstrateg på Vinnova.

Tävlingen går i all korthet ut på att lagen har genom ett på förhand specificerat förslag kvalificerat sig in till tävlingen. Främsta kvalifikationen är innovation och effektiviseringspotential inom vården. Nu under själva tävlingen ska de ta fram en prototyp, presentation och business model canvas.
I bedömningskriterierna är den tekniska lösningens beskaffenhet otroligt ointressant jämfört med många liknande tävlingar, istället fokuseras det på hur innovativt man löser ett reellt problem, dess användarvänlighet och affärsmöjligheter.

Samtliga lag har intressanta infallsvinklar. Vissa fokuserar på språkförbistring i vården, andra på distansvård med färre avbrott i vardagen för kroniskt sjuka, men nästan alla verkar försöka få både vårdapparaten effektivare och patienterna nöjdare samtidigt.

Som en bonus har jag fått en biljett till Vitalis-mässan. Nu råkar jag ju redan ha en sedan tidigare, men den nya anger att jag jobbar på VGR:s IT-avdelning. Frågan är vilken som gör att man har minst antal flåsande säljare i nacken? :)

Imorgon hinner jag förhoppningsvis med några sessioner mellan alla åtaganden i juryn, har inte ens hunnit titta igenom programmet så det blir väl det första jag bör göra imorgon bitti.

Läs mer om Vitalis

Webbisar + Twitter Bootstrap = sant!

Twitter har släppt ett designramverk under namnet Twitter Bootstrap. Det ser grymt lovande ut då det förutom att vara responsivt även innehåller en del designstöd. Jag är knappast ensam om att kunna tolka och återanvända design andra gjort, men försöker jag från början faller det ganska platt.

För att utvärdera Twitter Bootstrap gjorde jag en snabb prototyp på Västra Götalandsregionens tjänst Webbisar. Den nuvarande ser lite vissen ut med dagens mått mätt och har inga spår av en ambition gentemot mobila besökare. Resultatet kan du se ovan, och ursprunget finns som bild nedan.

Förhoppningsvis får vi göra en redesign av Webbisar nu under våren.

Några som jobbat med Twitter Bootstrap och verkligen lyckats i mitt tycke är Nodestar som i veckan publicerade Merchworlds nya sajt.

Seminarium om mobila strategier

HiQ bjöd idag in till seminarie om mobila strategier för sina kunder inom offentlig sektor. Vet inte hur man ska tolka det att de skiljer på oss och de i privat sektor. Den frågan är nog inte värd att ställa :)

Seminariet hölls av Johan Sanneblad som doktorerat på mobila plattformar och nedan följer mina anteckningar.

Johans exempel på omvärldsargument som motiverar till att omgående tänka mobilt är:

svenskar tittar i genomsnitt var sjätte minut på sin smartphone.
Google har det senaste året fått dubbelt så hög andel mobilsökningar och är nu uppe i 16%.
IDG har 25% av sin trafik från mobiler i dagsläget, och om trenden håller i sig kommer det vara mer än 50% innan årets slut.

Utvecklingen jag själv kunnat se för 1177.se är att andelen mobila besökare ökar ganska fort:

juli 2011 - 18%
augusti 2011 - 17%
september 2011 - 16%
oktober 2011 - 18%
nobember 2011 - 20%
december 2011 - 24%
januari 2012 - 25%
februari 2012 - 26%
mars 2012 - 27%

Från mars 2011 till mars 2012 har mobiltrafiken gått från att vara 9% till 27%, en tredubbling helt enkelt.

Mobila plattformar

Fakta:

46% i USA har smartphones, 60% av nyinköp är smartphones - enligt Nielsen.
Apple släpper bättre specifikation vartannat år, varvat med med ny innovation.
Apple är så pass stora att det är svårt för de andra att konkurrera, inte minst på grund av Apples extrema lönsamhet.
Apples intäkter från iTunes Store är endast 4% av helheten, övrig mjukvara står för 3%.
Windows Phone står för 1% av sålda telefoner i USA.

Som enskilt bolag på mobilmarknaden är Apple mycket stora, åtminstone sett till den delen som är den allt mer växande smartphone-marknaden i västvärlden där kunderna kan betala ett premiumpris. Apple har en extrem lönsamhet på de produkter de säljer och mycket liten andel kommer av mjukvaran, med andra ord är det inte alltid ens lönt att ta betalt för mjukvaran.
På grund av de 100 miljarder dollar de har i kassakistan är det mest fantasin som sätter gränser för vilka innovationer de ger sig på, dessutom tar de med alla sina produkter två år på sig för att komma med väsentliga nyheter till respektive produkt. Åren emellan putsar de på befintliga ting och uppdaterar hårdvaran.

Hade det inte varit för att Google står bakom Android hade de andra smartphone-tillverkarna haft det svårt att konkurrera. Google, som står bakom Android, kan precis som Apple gräva ner stora pengar i mjukvaran och ge bort den till andra, men tjänar pengar på alla sina nättjänster genom reklam.

Som bilden ovan visar har många av Apples släpp gjort att flertalet andra följer efter med sin design både på hårdvara och mjukvaran. Innan Iphone var det extremt vanligt med tangentbord till telefoner, något som ses som en raritet idag. Detsamma gäller även bärbara datorer vilket jämförelsen nedan mellan HP:s dator Envy och Macbook Pro tydligt illustrerar.

En av utmaningarna att utveckla för Android har varit de många tillverkarna, att de valt olika skärmstorlekar och upplösningar. Detta har Google med Ice Cream Sandwich (ICS) löst genom GUI:t Holo. Holo kan jämföras med ett tema för mobilutveckling. Bygger man för Holo ska det fungera för alla Android-enheter som har ICS.

En nyhet för ICS är att den kräver kryptering, därför kan man inte uppgradera alla befintliga telefoner, vilket är en justering som gör telefonen mer redo för företagsmarknaden.

Windows Phone kom väl egentligen in i matchen först i slutet på 2011 när Nokia släppte sin Lumia 800. Just nu står de för endast en procent av nyförsäljning i USA. Responsen från utvecklare är mycket svag då man måste bygga det mesta från grunden och ingen kod från iOS eller Android går att återanvända. Exempelvis Rovia som utvecklar Angry Birds struntar i Windows Phone med sin senaste version av ilskna fåglar, det är helt enkelt inte värt det med den ynkliga användarbasen. Dessutom är en stor andel av de kända titlarna som ändå finns utvecklade av Microsoft på licens för att det ska finnas något över huvud taget.
Responsen från företag är att det inte riktigt duger ännu då det saknas möjligheter att skjuta ut appar till användare och att mobile device management helt saknas.
Johan rekommenderar att man tar en titt 2014 om det hänt något intressant.

Blackberry var nog större i Sverige för några år sedan, särskilt på företag då det varit en mycket populär plattform i USA för epost och annan jobbaktivitet. Problemet med Blackberry, som de själva insett, är att de har en bakåtkompatibilitet som sträcker sig tio år tillbaka vilket hämmar nyskapande inom plattformen. Detta är dock på väg att ändras genom en helt ny version, och cirka 2014 är det nog värt att kolla hur det gått för dem.

Kontentan är att iOS och Android är det som är värt att reflektera över som plattformar fram till 2014.

Appar versus webb

4 alternativa val:

Native app ger bäst visuell upplevelse och tillgång till mycket lokal lagring i enheten.
Webbapplikationer med mobilfront på befintliga webbtjänster är bra om begränsad lokal lagring behövs. Detta är bland annat responsive design och mobile first.
Kompilerade webbappar via exempelvis PhoneGap och Appcelerator kan man bygga enkla native appar egentligen är utvecklade med webbteknik. Här återanvänder man troligen mycket kod mellan de olika plattformarna.
Hybridappar är en native-app som har avgörande saker i appen men laddar material från webben. Facebooks app är ett exempel.

Angående punkt två så har Apple varit tydliga med att de inte behöver fler appar som gör saker som redan finns, till sådant hänvisas man göra vanliga mobila webbappar.
Punkt fyra är vad Johan rekommenderar som ett snyggt mellanting för den som inte har mycket visuella ting, som spel, eller något rent informerande som en webbapplikation.

Ett problem i sammanhanget som drabbar punkt två är att Android har en uppsjö av olika webbläsare som inte renderar webbsidor på ett konsekvent sätt. Om man bygger en mobil webbapp kan man råka ut för överraskningar, särskilt om det baseras på HTML5.

Mobile device management (MDM)

Med hjälp av MDM kan en organisation lättare införa smartphones för sina anställda. Det går att sätta säkerhetspolicies, hur komplicerade lösenord folk har och tvingande kryptering av data.

Det stödjer allt som oftast också möjligheten att ta med privat utrustning, så kallad 'Bring Your Own Device', mot att användaren accepterar att ha en låst skärm med pinkod. Just blandningen mellan privata mobiler och företagsinformation är det som gör det hela intressant egentligen då det finns lösningar på många problem:

IT-organisationen kan kontrollera om enheten är säkrad.
huruvida telefonen är rootad eller jailbreakad.
inventera vilka appar man har.
hitta en borttappad telefon.
rensa bort organisationsdata om telefonen tappas bort eller inte följer policies.
skjuta ut interna applikationer.
erbjuda en intern appstore och länkar till av organisationen rekommenderade appar på appstore & Android Market.

Det vanligaste är att företag väljer iOS, vissa väljer Android, men ibland iOS och en enskild Android-telefon. Än så länge är det bara i iOS 5 man har möjligheten att skilja mellan privat och företagsdata där du sälv äger din egna och företaget kan välja att rensa företagsdata.

Mobile toolbox

Designmanual för mobiler

Praktiskt taget alla företag har idag en grafisk manual. Dock saknas det nog ofta en komplettering kring de saker som behövs på en mobil plattform. Förutom att färger kan behöva revideras på grund av användning i starkt solljus finns nyheter som splashscreens när appen startar, appikoner och upplägg när skärmbredden är extremt begränsad.
Det är mer än man först tänker sig som skiljer sig från tryck och vanlig webbpublicering.

App toolbox över plattformar

Vilka plattformar har man tänkt att underhålla? Kan man motivera att skapa native-appar för flera plattformar, eller ska man välja en och resten hänvisas till en mobil webbapplikation?
Värt att tänka på i sammanhanget är vem som sköter supporten för reklamerade appar.

MDM-lösning sparar pengar

Med tanke på att stor andel av de anställda redan har en smart telefon är det en onödig utgift att ge dem ännu en telefon som de använder i jobbet. Genom att välja iOS nu och eventuellt Android senare kan man låta de som inte vill ha en jobbtelefon köra sin egen under rimliga villkor - det är deras telefon men arbetsgivaren äger företagsdata.

Själv undviker jag ju helst jobbtelefoner och tar gladeligen emot sponsring i form av pengar om min arbetsgivare vill att jag byter till ny telefon.

Vann en surfbräda och nu semester i Lindvallen

Idag rundades Webcoast av, och som en händelse blev mitt föregående blogginlägg belönat med en surfbräda från Binero och i det ingick en surfkurs i Norge med Lapoint! Jävligt kul, kan inte komma på att något jag skrivit tidigare har blivit uppmärksammat på det viset!

Motiveringen:

Under en galen bild och det anspråkslösa namnet “anteckningar” döljer sig en välskriven, väl beskrivande och intressant text som sammanfattar tre sessions från Webcoast. Trots många mer personliga bidrag finner vi denna den mest intressanta texten.

Vågsurfing är den enda brädsporten jag kan komma på att jag inte testat, som grädde på moset är jag verkligen inte någon god simmare. Min sambo beskriver min simstil som ehum "ansträngd" efter några tiotals meter :)
Men det ska bli grymt kul.
Då representanten från Binero hörde att jag ännu inte hade något konto hos dem men sedan 12 år hos deras gurkälskande konkurrent i Västerås så fick jag förstås ett gratiskonto. Klurar på vad jag ska provköra hos Binero, något MVC:igt kanske?

Webcoast som helhet var en fantastisk upplevelse. Väldigt inspirerande folk som dök upp, fantastiska sessioner, god mat och inte minst till ett pris som nästan är så missvisande lågt att man kan missta sig för att det inte skulle vara bra.
Det dök upp cirka 250 personer som på ett eller annat sätt jobbade med webben, må det vara marknadsföring, bearbeta texter så det blev användbara och faktiskt några utvecklare. Men jag hörde inte en enda utläggning som hade programmeringskaraktär och det är befriande då det inte saknas sådana träffar.

Nu har jag hankat mig igenom sex timmar i bilen från Göteborg och chillar i Lindvallen för en veckas snowboard-åkning.

Det är så pass knackig uppkoppling här uppe att det nog blir en vecka utan blogginlägg och fokus på brädträning.

Webcoast: Anteckningar från lördagen

Webcoast dag 2 är nu över och festen tar vid för de som inte laddar inför morgondagens pass. Upptäckte Bineros tävling om en "surfplatta" där en kurs i att vågsurfa ingår. Är visserligen något skraj för vatten men tänkte ändå tävla, någon gång ska vara den första att pröva på surfing - i somras bet jag ju ihop och prövade wakeboard så eventuellt kommer surf med på meritlistan :)

Jag är med och tävlar om Bineros grymma "surfplatta".

Nedan återger jag det jag hann anteckna från dagens härliga sessioner. Vill du se de bilder jag fångat idag och igår finns de på mitt tidigare inlägg »

"Skriva säljande text /pimp your text" - Anna Hass, @glimra

Processen att skriva en säljande text kan egentligen kokas ner till tre enkla steg, nämligen:

Tänka
Skriva
Bearbeta

I takt med att webben utvecklas påverkas folks vanor att ta emot text, många läser mycket mer som skrivs av folk som inte har skrivandet som yrke vilket är en utmaning att anpassa sig till som skribent. Alla texter säljer något, oavsett om det är en själv när man söker ett jobb eller om det är ett budskap en lagstiftare vill förmedla till samhället.

Oavsett vad man skriver behöver man fundera över vad man vill att effekten ska bli när någon läser en text. Vilka alternativa förslag erbjuds i din text? Anna visar ett exempel med en av Amelia Adamos tidningar där det finns text på ett kuvert. Förutom att mottagaren förstår vad ett kuvert används till upprepas det att man ska skicka in kuvertet. Anledningen är ganska enkel - det råkar fungera. De har med största sannolikhet en mätbarhet för att se exakt _vad_ som funkar, vilken färg de ska ha på uppmaningarna att skicka in kuvertet och säkert kuvertets format.

Detta är vad Anna kallar "grekmetoden" - ethos, pathos och logos - grundläggande metod för att övertyga:

Faktaargument om varför man ska anta ett förslag eller erbjudande.
Väcka rätt känslor, vilket exemplifierad med en bild på en söt apa.
Inge förtroende, argumentera och övertyga. Kan vara allt från "vi kan det här…" till "om du bryter mot denna lag åker du i finkan!".

Ett vanligt misstag är att skriva självklarheter. Det är inte att rekommender att skriva "vi erbjuder tjänst x så du kan fokusera på din kärnverksamhet" då det är vad precis alla erbjuder och själva definitionen på att erbjuda en tjänst - att man är bra på något och det är värt att betala för.

Att förstå och utgå från läsarens process är viktigt så läsaren förstår hur de går tillväga. Exempelvis om man söker något tillstånd bör texten vara utformad så man förstår hur man gör i varje steg för att klara av att söka tillståndet. Särskilt myndigheter brukar ganska frekvent skriva om sådant som egentligen inte angår mottagaren av information, exempelvis blanketters interna id-nummer.

Kännedom om avsändaren kan väcka fel känslor hos mottagaren

Folk kan tydligen få panikattacker vid brev från Försäkringskassan, Skatteverket och andra som ger dåliga vibbar. Detta behöver man försöka mildra om man är en avsändare, exempelvis med att tydligt på kuvertet annonsera vad man vill större än avsändaren - typ, "Självdeklaration: skicka in senast 5 maj". Om mottagaren klart och tydligt förstår vad man i sin kontakt kan det förutom att mildra lidandet för mottagaren ge en bättre svarsfrekvens.

Stavfel och hur man uttrycker sig

Korrekt stavning är olika viktigt beroende på vem man skriver till. Är din målgrupp svensklärare är det mycket viktigt att veta deras bild av hur språket används, exempelvis gillar de tydligen inte att bli kallade för svenskalärare. För ungdomar finns det helt andra krav och behov. Man måste helt enkelt förstå sin målgrupp och kommunicera på deras villkor, inte ens egna.

För utforming av text finns en helig treenighet:

Syfte - vad vill du med texten? Om du inte vet kommer din läsare garanterat inte veta!
Struktur - hur ska du säga det du behöver ha sagt? Använd paragrafer, beskrivande underrubriker, faktarutor eller vad som nu behövs för att designa din text så den blir läsbar.
Språk - hur använder du språket för att få läsaren att förstå? Exempelvis är det bra om de vanligaste frågorna läsaren kan ställa sig besvaras redan i rubrikerna, men också att du använder ett språk som når fram och förstås korrekt.

En grundregel att alltid leva efter är att skriva det som är viktigast först. Precis som i tidningar är det bra att tänka i ingresser. Ingressen sammanfattar all övrig text och vägleder läsaren om det är värt att fortsätta. Men även i brödtexten måste man tänka viktigast först, vilket kanske kan kännas som en självklarhet för de som läser tidningar, då man inte vet hur länge man behåller sin läsare.
Efter all brödtext passar det utmärkt med hänvisningar till hur man tar till sig ännu mer information.

Kanske till svensklärares stora förtret tycker Anna att nummer skrivs med siffror om de ska sticka ut och synas, alldeles oavsett de regler man eventuellt har lärt sig. Om numret inte behöver sticka ut bör det skrivas med bokstäver så det inte stör läsupplevelsen eller stjäl fokus för den som skummar igenom texten.
Som grädde på moset har Anna inga som helst skrupler för att börja en mening med ordet "men", det är en användbar text som tydligt aviserar vad meningen avser relativt den föregående.

Användbar text

En interaktionsdesigner i publiken ondgjorde sig över att det ofta är ont om plats i informationssystem för att ge god information exempelvis med tips eller informera om felaktig inmatning. Förutom det uppenbara att inte låta teknikern/utvecklaren bestämma sådant över huvudet på interaktionsdesignern blev tipset att använda verb när man utformar texten.
Man bör som skribent ställa sig frågan om någon faktiskt _vill_ läsa en text i sin helhet, det är på inget sätt givet. Det är tacksamt att hacka på jurister, men lagtexter handlar ofta om lagen istället för hur den påverkar mig som drabbad medborgare.

Vill du nå ut med din text? Se då till att svara på läsarens frågor i den ordning de har dem. Liknelsen med en produkt du köper som allergiker skulle vara att du söker av text och antingen finner:

Alternativ 1: "Maskinen används även för andra produkter som kan bestå av nötter"

Alternativ 2: "Kan innehålla spår av nötter"

Alternativ 3: "Nötallergiker? Ät inte!"

Kanske något ledande, men för oss som jobbar med sökordsoptimering är alternativ 3 mest naturligt då man vill då nyckelordet så tidigt som möjligt. Att ett ord med stor mening finns tidigt i en text ökar chansen att det blir läst.

Skriv utifrån läsarens perspektiv, behov och tänkbara frågor istället för ditt perspektiv. Tilltalet ska helt enkelt vara du och inte vi eller jag. Även här är det tacksamt att skratta plågsamt och peka finger åt staten eller andra maktorganisationer - exempelvis är det milsvid skillnad på vad början av texten innehåller på detta exempel:

Alternativ 1: "En gång i tiden stiftade en kung en lag om besittningsrätt...".

Alternativ 2: "Du som äger en fastighet eller tomt, tänk på att...".

För att undvika alternativ 1 ovan är det en bra idé att bearbeta texten när den väl är skriven. Ringa in vad som är bra i texten, lyft fram det mer och fundera på om det som inte är inringat ens behöver vara med. Här kommer den klassiska skillnaden mellan överskrifter och rubriker in i bilden, något som alldeles för många tycks ha glömt bort från skoltiden. Brukar det stå "Nyhet" ovanför en nyhet i tidningarna? Nej, verkligen inte!

Forskare och många andra med akademisk bakgrund är mer noggranna med att texten är korrekt ur deras mening än att läsaren förstår. Detta gör det svårt att bearbeta. Som tröst och tips är att man ofta "får lov" att skriva det begripliga i faktarutor bredvid.

För dig som vill läsa mer

"Apptävling som motor för innovation" - Karin Ahlin

Karin understryker att informationen är en resurs. En resurs som har ringa värde för din organisation, men göra stor skillnad för någon annan i ett sammanhang du inte är medveten om. Delar du med dig kan andra tjäna pengar på vidareanvändning, vilket ger dig fler partners och kan stärka värdet på det din organisation jobbar med både i kontakter och reda pengar.
Apptävling som format lyfter fram data och väcker intresse för nya frågor - typ som Travelhack under hösten 2011 då man engagerade sig i allt runt kollektivtrafik med målet om klimatsmart resande. Personligen är jag inte någon som använder kollektivtrafik, men tack vare Travelhack fick jag sätta mig in i utmaningarna som medborgare och möjligheterna som utvecklare.

Vår statliga biståndsorganisation Sida har sedan 2010 en transparensgaranti genom ett regeringsuppdrag. Pernilla Näsfors, som var med under sessionen, är transparensansvarig på Sida sedan några veckor. De har klurat på en apptävling med fokus på geodata, kanske lite med baktanken att sprida standarden kring IATI (International Aid Transparancy Initiative) till fler länder.

Även på min arbetsplats, Västra Götalandsregionen, skulle nog en apptävling runt vår egna data vara en tankeställare om den potential till vidareanvändning som finns bland kommersiella företag. VGR är skattefinansierat, om vår data befrias och återanvänds av näringslivet inom regionen betyder det mer pengar till staten.

Ett förslag vi diskuterade fram var att önska en transparensdirektör inom VGR och Göteborg stad. Finns en person med pondus som har som enda uppgift att se till återanvändning av offentliga datakällor i näringslivet skulle det nog inte vara en lika oprioriterad fråga länge till. Det om något kan väl vara värd en direktörslön, eller?

"Sökmotorn suger" - David Blomberg från NetRelations

Sökmotorbranschen förändras mycket och snabbt. Små nischade företag kan konkurrera som specialister för organisationsintern sökning, detta delvis för att man numera kan bygga vidare på söktekniker som är publicerade som öppen källkod.

David gav en snabb historia för sökmotorer inom organisationer:

2000: Autonomy var hett. Men att uppräthålla en enterprise search var ett "multi-year, multi-million dollar commitment".
Dyrt och kanske inte så bra för en simpel sökruta för den typen av informationssystem som fanns då?
2006: Nu poppade Siteseeker och andra sökfunktioner som man kunde använda som tjänst istället för egen installation.
2009: Solr kom på lite bredare front. Lite ett steg tillbaka enligt David då man återigen kör en egen installation och lägger en massa pengar på konsulter precis som år 2000.
2012: Nu finns Solr som tjänst att hyra in i det populärt kallade molnet. David pushade exempelvis för den svenska leverantören Findly som tydligen kör sina installationer hos Rackspace.

De flesta som svarar på enkäter om sökfunktioner menar att det fungerar dåligt och att det är svårt att hitta. Att svara "Det är faktiskt lättare att söka via Google" är mycket vanligt.

Utformningen av sökupplevelsen påverkar mer än själva tekniken som sökmotorn levererar. David föreslår att man ska använda tekniken från sökmotorn in i befintlig publiceringsplattform, förenkla och ge en bra formgivning. Låter ju vettigt, men det kan ses som ett naturligt uttalande från honom då de levererar användbarhet och EPiServer till sina kunder.

Sökfunktioner är precis som alla andra delar av en webbplats. Gränssnittet ska stödja användaren att fatta ett beslut och ha en god översikt. Därför är inte kontaktuppgifter och dokument detsamma för en användare i et sökresultat. Kontaktuppgifter kan man faktiskt lyfta fram direkt i sökresultatet för snabbare kontakt, dokumentets metadata ger snarare chansen till att veta om man hittat rätt dokument för att sedan läsa innehållet.

Grundtipset är att använda statistiken för sökfunktionen för att utvärdera hur relevansrankningen påverkar de som söker. Man behöver med andra ord ett analysverktyg så man kan se om användaren:

Gör en ny sökning, på vad och hur många nya sökningar de försöker sig på.
Om de klickade på något i sökresultatet och hur det material de hamnade på presterar.
Beter sig i största allmänhet, exempelvis om de använder facetterna eller andra möjligheter i det gränssnittet erbjuder.

Nu är det dags att sova och ladda inför morgondagens sessioner! Natti.

Bilder från Webcoast i Göteborg

Idag började Webcoast ute på Lindholmen Science Park. Fantastiskt fina lokaler och väldigt trevligt folk. Folk som inte drog sig det minsta för att börja samtala med fullkomliga främlingar om sin kärlek till webben.

Tog lite bilder på härligheten. Klicka på respektive bild för en större version.

Fredag

Stearingljus på toaletterna
Deltagare som chillar i loungen
Soffsamtal
Maria Gustafsson introducerar mashup-musiken
Maria Gustafsson
DJ's som förklarar vad mashups är
Filmar DJ's på Webcoast
Misslyckat försök till smygfoto :)
Använder alla musiker Mac?
"Mixa 90-tal med 2000-tal? Absolut!"
Christian Riedl aka skäggmannen :)
Chill i fåtöljerna
Dansant på det lilla dansgolvet
Dansar i neon
Tid för samtal
Härlig ljussättning i lokalerna
Dagens i-landsproblem, vad ska man välja?
Många trängdes runt gridden, med beslutsångest
Dansgolvet fylls på

Lördag

Anna Hass om att skriva säljande texter
Diskussion i väntan på nästa session
Anders Wengelin i någon form av posé
"Trendar #Webcoast ännu?"
IHM Business School hade en enorm check
Karin Ahlin om innovation via apptävlingar
Anders Wengelin förklarar webbanalys
"Börja med effektmål!"
Pernilla Näsfors samlade folk om sociala medier i offentlig sektor
David Blomberg - "Sökmotorn suger"
Autonomy, Siteseeker, Solr och nu som molntjänst
Många tycker att deras sökmotor suger. Biltema mfl fick skäll.
"Låt inte sökgränssnittet bli för krångligt!"
Bineros tolkning av surfplatta
Torrsurf?

Söndag

ASP.NET MVC 4 Web API och EF 4.3 Database Migration

Epsilon stod värd för dagens dragning om nyheterna i ASP.NET MVC 4 och kringliggande tekniker. Talare var Fredrik Normén. Nog för att det var mycket kod som var på en nivå bortom min, typ iQueriable etc, så fastnade åtminstone en del av koncepten som är på ingång.

Webbprestanda direkt med bundling och minification

Något likt ASP.NET 2.0's temahantering innehåller MVC 4 ett enkelt sätt att hantera stilmallar och javascript, fast det nyutvecklade är att man utan större problem kan få alla CSS-filer och Javascript-filer ihopklumpade. Då blir det precis som många prestandaivrare färre och mindre filer. Anledningen är att man helst vill minska antalet förfrågningar till servern då det för varje fil uppstår en viss väntetid, något som särskilt drabbar de med seg uppkoppling.

Detta är onekligen ett steg i rätt riktning och jag hoppas att utvecklarna förstår att rensa katalogerna med CSS och Javascript så man inte får varenda fil de har i sin utvecklingsmiljö oavsett om den används eller inte.

Själv har jag kört med ett så kallat byggskript sedan länge för att göra samma sak men detta är värt att testa. Fördelen med byggskriptet är att jag manuellt väljer vilka filer som ska inkluderas, vilket också är nackdelen då jag förstått att vissa tycker det är bökigt vid förändringar.

Något som oroar mig lite är hur cache-hanteringen kommer fungera. Microsoft trummade för att det är en bra grej att exempelvis CSS-filen får en ny adress (genom en hash-kod via query string vid anropet) och således skulle uppdateras om innehållet i någon av de ihopklumpade CSS-filerna skulle ändras. Dock är jag inte så säker på det då man med stor sannolikhet måste sätta kort expiration date på själva HTML-filen.
Serveras HTML-filen från webbläsarens cache för att den nyligen hämtats så kommer inte webbläsaren se att det finns en ny CSS- eller Javascript-fil. Eller har jag missat något?

ASP.NET MVC 4 Web API

Microsoft har insett att praktiskt taget varenda webbapplikation av idag använder någon form av webbservice, att utvecklarna inte är stormförtjusta i WCF (Windows Communication Foundation) och att moderna mobilappar ofta pratar JSON med befintliga webbplatser. Nu har de försökt återuppfinna webbservices, ditchat SOAP och låter alla REST-fanatiker ha något att jobba med.

En sak Fredrik Normén visade som jag ännu inte brytt mig om är att använda Fiddler för att ansluta till webbservicen. Känner till Fiddler sedan tidigare men inte sett storheten då det på ytan för något år sedan såg ut att göra samma sak som Firebug till Firefox. Dock var det snyggt med HTTP-koder, JSON-bläddrare och att man kunde ställa in HTTP-frågan direkt för att exempelvis ändra frågan från JSON till XML. Om man nu inte gillar JSON eller XML kan man bygga egna så kallade formaters och helt ha kontroll över hur resultatet presenteras - det kan säkert vara värdefullt för att lura gamla system att samarbeta :)

Inbyggt fanns möjligheten att ha dessa API:er körandes i en console applikation, vilket är kanon för utvecklare som inte vill köra en webbserver på utvecklingsmaskinen eller kanske vill få lite loggning i konsollen. Sen om detta är stabilt nog eller tillräckligt snabbt för att kunna köras istället för en Windows-service fick jag inget riktigt svar på. Det kanske kan vara vettigt om man vill erbjuda ett tillfälligt API men inte är sugen på någon av de vanliga alternativen.

WebSockets, SignalR och mobila ting

I väntan på fulla versionen av kommande Windows 8 Servers möjlighet med WebSockets har alternativet SignalR släppts öppet på GitHub. Det är alltså ett asynkront signalsystem som ger ett spännande samspel mellan server och klient. Klienten, webbläsaren alltså, kan med detta leka hub och ett av exemplen Microsoft haft för detta är att från en webbläsare fjärrstyra vad andra ser i sina webbläsare. Det ska tydligen skala fantastiskt bra, upp till några tusen klienter per server.
Kanske blir en intressant realtidsinteraktion på någon modig organisations sociala intranät :P

Ett annat alternativ för .NET-utvecklare som är nyfikna på realtidsfunktion är XSockets.

Jesper Lind från Nodestar slängde ihop något liknande som Kreativ stugas "One more thing" under Travelhack - Tjötvagnen - som använder liknande teknik.

Dragningen drog ut på tiden så man fick knappt syn på de mobila delarna. Dock kan det sägas att MVC 4 har mobilanpassade mallar och att det går att sätta olika vyer beroende på vad för typ av enhet som används. Kanske är vettigt för att komma undan några av prestandanackdelarna som man får vid valet responsive design med onödigt högupplösta bilder och extra uppmärkningskod.

Ladda ner ASP.NET MVC 4 beta

Här kan du ladda ner beta-versionen av ASP.NET MVC 4

URL-förkortare och URI-tjänst för länkad data under utveckling

Nyligen påbörjade vi att bygga ett utseende till URL-tjänsten som utvecklats. Denna bild är ett tidigt utkast. Själva tjänsten finns publicerad som öppen källkod hos Google Code men så här långt utan ett aptitretande gränssnitt.

Tanken på kort sikt är att anställda inom Västra Götalandsregionen ska kunna förkorta och hantera länkar, men på längre sikt finns planer på integration mot dokumentlistesystemet iFeed, URI-hantering och öppen länkad data.

Om en URL-förkortare

Denna tjänst kan hjälpa till om man har en lång eller krånglig adress och vill göra den kortare eller enklare. Den förkortade adressen är egentligen en genväg till den ursprungliga adressen.

Istället för en jättelång adress kan man ha en som ser ut så här: domän.se/minadress

Vanliga problem man löser med en länkförkortare är bland annat:

Få en kortare adress som är lättare att komma ihåg eller berätta för någon över telefon. Du kan nämligen välja din adress själv, åtminstone om den är ledig.
Om adressen som din kortadress pekar på ändras kan du byta målet för din kortadress. Med andra ord så kan din kortadress vara bestående över tid.
Vid produktion av trycksaker kan det vara skönt att använda en adress man har kontroll över. Då kan man peka den någon annanstans om målwebbplatsen går ner eller man hittar en ännu bättre informationskälla.
Fungerar bättre att dela med sig i forum och kommentarsfält. Långa adresser tenderar att inte fungera på många webbtjänster vilket gör det krångligt för de som vill klicka på din länk, men om den är kort är det större chans att det fungerar.

Integration mot dokumenthantering

En sak som är svårt att bryta sig loss från är att alla styrande riktlinjer är dokument enligt en gammaldags definition. Gärna skapade i Microsoft Word och ibland konverterade till PDF då man åtminstone insett att fler kan läsa då. Inrutat med orange på bilden ovan är dokument från systemet Barium, dessa kan vi lista tack vare metadata från dokumenthanteringssystemet. I den röda rutan är det dokument och webbsidor (också dokument) som inte styrs via vårt egna dokumenthanteringssystem utan läggs in manuellt i vårt CMS EPiServer.

Genom att betrakta de externa "dokumenten" som resurser via URL-tjänsten och märka upp dem med metadata behöver man bara ett system integrerat mot dokumentlistningssystemet iFeed för att även hantera externa dokument. Då kan fler hänvisa till en extern resurs på ett gemensamt sätt och när länken bryts behöver det bara ändras på ett enda ställe - jämför med 10+ länkar i ett CMS och inse att detta löser problemet snabbare...

Möjlighet till relevans och statistik för externa källor

Genom att vi har en koppling mot vårt statistikverktyg Piwik, redan idag faktiskt, kan vi se hur dessa externa resurser används av våra medarbetare. Bland annat skulle man kunna se:

Vilket dokument hos Socialstyrelsen är populärast.
Vilken resurs märkt med nyckelordet 'diabetes' klickas mest.
Besökartrender för enskilda medicinska forskarrön kombinerat med den intern-sociala responsen i form av Gilla-markeringar.
Vilka externa länkar används inom respektive yrkesgrupp - om vi nu kan identifiera de som råkar vara inloggade. Detta kan man använda för att föreslå information för de som ännu inte sett materialet.

URI (Uniform Resource Identifier) och länkad data

Tim Berners-Lee skissade fram fyra principer för hur man länkar data, nämligen:

Att använda URI:er för att identifiera saker. Det kan vara ett dokument eller en fysisk plats.
Använda webbprotokollet HTTP så URI:erna kan kollas upp och läsas av folk och datasystem. Med andra ord ska det finnas en sida på webben där man kan läsa data om en URI.
Ge nyttig information när URI:n kollas upp och då använda stardardiserade format som RDF/XML. I denna information ges vad något har för status, vem som ansvarar för något, nyckelord etc.
Inkludera länkar till andra relaterade URI:er för att möjliggöra hänvisningar och att upptäcka relaterade URI:er på webben. Det kan vara släktskap till annan information/URI ges, bland annat att en viss URI ersätter en tidigare, är en organisationsintern variant av något publikt med mera.

Problemet länkad data löser är att bringa ordning och sammanhang i den allt större mängden information vi försöker mäkta med - populärt kallat 'Big Data'.
Ett exempel är att vi idag inför kodverket SweMeSH för att standardisera metadata i form av medicinska termer till styrande dokument etc. Det har vi inte ens hunnit klart med ett systemstöd för och redan nu pratas det om fler, konkurerande, terminologier som ICD-10 och SNOMED CT. Som lök på laxen uppdateras dessa ibland årligen, och vad är det då våra egna begrepp hänvisar till om vi inte hänvisar mellan terminologier och versionshaterar det hela?

Detta är inget jag ligger sömnlös över om nätterna. Det som är viktigt kan man manuellt märka upp och relatera, och det som ligger i ett viktigt system är bara ett batch-jobb bort för att bli bättre ordnat.

I förlängningen hoppas jag att allt detta och mer kommer att lösas med URL-tjänsten, men nu har vi i alla fall tagit vårt första stapplande steg på vägen.

Många av dessa tankar ingår i vad som populärt kallas för innehållskoreografi, alltså hur man återanvänder och styr information baserat på data och metadata. På det temat erbjuds en utbildning under april där profilen på området, Seth Earley, håller utbildningen. Eventuellt är det läge att dyka upp på den kursen så man får lite färdigt förpackad kunskap :)

8 svenska exempel på responsive design

Har letat och nu funnit ett flertal mer eller mindre lyckade svenska exempel på responsive web design. Tidigare listade jag några bra nordiska exempel och i denna post kommer även den enda tidning jag funnit som följer denna idé. Tidningen är dock inte svensk, men det ryktas om att TV4 snart kommer ge oss en "lyhörd design" som vissa svenskar väljer att kalla det.

Bilderna nedan är baserade på de vanligaste upplösningarna för desktop/laptop, surfplatta och mobil under 2011 och ger en vink om vad man ser vid entré på startsidorna.

Världskulturmuseet i Göteborg

Världskulturmuseets nya webbplats lanserades igår morse. Den är planerad, designad och kodad av mina forna kollegor på NetRelations i publiceringssystemet EPiServer CMS.

Betyg enligt Google Page Speed: 95/100 vilket är ovanligt högt för en modern webbplats med många resurser.

SVT TV-tablå beta

SVT håller på och laborerar med en ny tv-tablå som ska klara sig bättre i olika typer av enheter.

Betyg enligt Google Page Speed: 92/100.

Team Olivia

Team:olivia är ett företag som sysslar med vård, omsorg och service. Inte för att jag kände till dem på förhand men de har enligt egen uppgift 6000 anställda och är därmed rätt stora.

Betyg enligt Google Page Speed: 86/100 och det enda de egentligen missat är att sätta expiration date på fler filer som följer med designen.

Sphinxly

Sphinxly är en webbyrå i Stockholm.

Betyg enligt Google Page Speed: 89/100, det som de missat är optimering av bilder och ställa in browserns cache.

Radiotjänst i Kiruna

Radiotjänst lär knappast vinna något pris som mest populära företag, men tillsammans med sin byrå Nansen har de i alla fall fått till en riktigt bra responsive design.

Betyg enligt Google Page Speed: 75/100, och de har helt missat att aktivera komprimering på filer som skickas från servern. Dessutom kan browserns cache behandlas bättre.

Folktandvården i Stockholm

Folktandvården i Stockholm har tillsammans med NetRelations fixat en responsive design för sin webbplats. Små missar är bland annat att sidan behöver laddas om om man manuellt minskar storleken på webbläsarfönstret.

Betyg enligt Google Page Speed: 63/100, de behöver fixa CSS Sprites för sina designbilder, optimera bilder, aktivera komprimering och fixa en bättre hantering av browserns cache.

Daytona

Daytona, som belönats med ett pris som Sveriges bästa digitala byrå, har på sin blogg trixat lite med responsive design. Resultatet är inte förbluffande bra direkt så det kanske är tur att de lät bli på sin vanliga webbplats.

Betyg enligt Google Page Speed: 86/100. De behöver fixa med när de laddar in Javascript, ordna med CSS Sprites, servera filer från en konsekvent domän, aktivera komprimering och sluta skala om bilder i webbläsaren.

Staffanstorp

Staffanstorp är den första, åtminstone omtalade, kommunen att bygga på responsive design.

Betyg enligt Google Page Speed: 77/100 vilket kan bli bättre med inställd browser cache, CSS Sprites, komprimering från servern och bättre optimerade bilder.

The Boston Globe (bonus, enda tidningen jag funnit)

The Boston Globe har gjort ett bra jobb med sin webbplats. Jag antar att den tomma vita rutan ska innehålla reklam som jag blockerat och det är ju också en viktig del i modern webbdesign - att sajten fungerar även för de som blockerar reklam.

Betyg enligt Google Page Speed: 69/100 vilket inte är speciellt bra. Om de aktiverar keep-alive, skalar ner bilder och hanterar browserns cache bättre så blir det helt ok.

Jag har startat upp ett nytt Twitterkonto för att kommentera nysläppta webbplatsers webbprestanda, @optimerat, så vill du hjälpa till att visa på förbättringsmöjligheter kan du alltid lägga en mention så retweetar jag.

Världskulturmuseet nu responsive design på EPiServer

Mina forna kollegor på NetRelations har verkligen fått till det med Världskulturmuseets nya webbplats. Den lanserades igår och jag har redan börjat fundera på hur jag ska kunna återvinna inspirationen från denna Metro UI-liknande presentationen till något på jobbet.
Min något långsökta inblandning i det projektet var att under hösten planera för webbprestanda, och här har de lyckats få till 95/100 i Google Page Speed vilket är helt otroligt högt!

Vår lilla tjänst Webbisar, där föräldrar kan lägga upp bilder/info om sina nyfödda, skulle må bra av en uppfräschning:

Gjorde en snabb wireframe på ett alternativt utseende som genom att vara responsive skulle duga även i en mobil skärm till skillnad mot dagens:

Förhoppningsvis är en uppfräschning av webbisar något vi hinner fixa under våren.

Webbfunktion

Turisthack i Göteborg 26-27 maj

Lokalturism / upptäck din hemstad - för ungdomar

Prototyp för mobil NFC-guidning på våra museer & andra offentliga lokaler

Mashup med Tillgänglighetsdatabasen

Kolla prestandan på din webbplats

Statuskod 404 hos Sveriges kommuner

Mobila tjänster baserade på geoposition

Mobilitet är veckans tema - idag NFC

NFC som exempel inom sjukvården

Sökanalys i praktiken

En bra början med sökanalys

Viktiga mätetal att jobba med

Nollresultat

Vanligaste söktermer

Användningsmönster

Tagging, Controlled Vocabularies, Taxonomies, Theusari and Ontologies

Tagging and Controlled Vocabularies (S30)

Taxonomies, Theusari and Ontologies (S37)

Content modeling

Introduction to Information Access

Search Techniques & Tuning (S96)

User Analysis and Metrics (ny modul)

Content Inventory and Analysis

Developing Taxonomies, Vocabularies and Content Models

Mer om content choreography

Content Choreography: Taxonomy is not the same as navigation

1. Information Organization and Access Course

Konstant förändring

2. Information Management as Flow

Släpp kontrollen

Mer om content choreography

Kurs i Content Choreography i Stockholm

Optimerat - hur bra är nya sajter?

Mentor idag, jury imorgon under Vitalishacket

Läs mer om Vitalis

Webbisar + Twitter Bootstrap = sant!

Seminarium om mobila strategier

Mobila plattformar

Appar versus webb

Mobile device management (MDM)

Mobile toolbox

Designmanual för mobiler

App toolbox över plattformar

MDM-lösning sparar pengar

Vann en surfbräda och nu semester i Lindvallen

Webcoast: Anteckningar från lördagen

"Skriva säljande text /pimp your text" - Anna Hass, @glimra

Detta är vad Anna kallar "grekmetoden" - ethos, pathos och logos - grundläggande metod för att övertyga:

Kännedom om avsändaren kan väcka fel känslor hos mottagaren

Stavfel och hur man uttrycker sig

Användbar text

För dig som vill läsa mer

"Apptävling som motor för innovation" - Karin Ahlin

"Sökmotorn suger" - David Blomberg från NetRelations

Bilder från Webcoast i Göteborg

Fredag

Stearingljus på toaletterna

Deltagare som chillar i loungen

Soffsamtal

Maria Gustafsson introducerar mashup-musiken

Maria Gustafsson

DJ's som förklarar vad mashups är

Filmar DJ's på Webcoast

Misslyckat försök till smygfoto :)

Använder alla musiker Mac?

"Mixa 90-tal med 2000-tal? Absolut!"

Christian Riedl aka skäggmannen :)

Chill i fåtöljerna

Dansant på det lilla dansgolvet

Dansar i neon

Tid för samtal

Härlig ljussättning i lokalerna

Dagens i-landsproblem, vad ska man välja?

Många trängdes runt gridden, med beslutsångest

Dansgolvet fylls på

Lördag

Anna Hass om att skriva säljande texter

Diskussion i väntan på nästa session

Anders Wengelin i någon form av posé